I den här uppsatsen ligger fokus på att utvärdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? på bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet är en funktion som gör det möjligt för användare att komma in på biblioteket även när personal inte är på plats. Det är en framförallt positiv bild som ges när man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhälle, ökar besök och utlån, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgängligt, är sammanflätade med att meröppet anses vara en framgång.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

Fler och fler webbapplikationer låter sina användare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras på något sätt, till exempel förminskas eller beskäras för att bättre passa in på webbsidan. Detta kan göras på flera olika sätt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nämligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gällande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet så som exempelvis tumnaglar, beskärning och vattenmärkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att åstadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket är ett bra val för någon som vill manipulera bilder..

This master's thesis studies Utländska biblioteket, a 19th century foreign literature subscription library in Karlskrona, Sweden. The aim of the thesis is to investigate Utländska biblioteket between 1835?1864.The material consists primarily of primary sources from the archive of Utländska biblioteket. The main primary sources are the library's accounts book, its minutes, and two book catalogs. Using analytical tools from Jürgen Habermas, feminist criticism of his ideas and from Pierre Bourdieu, as well as results from previous research on older library forms and female organization in the 19th century, the thesis answers questions relating to the library as a society, its members and its book collection.The investigation shows that Utländska biblioteket was a subscription library as well as a book circle.

Syftet med utvärderingen är att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förändrade öppettider på Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens åsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvärderingen lett till. Undersökningen bygger på följande utvärderings frågor:? Hur ser biblioteksbesökarna på bibliotekets öppettider ? är de nöjda eller vill de se en förändring? När vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvällar/helger)?? Hur ser bibliotekets personal på öppettiderna och hur ställer de sig till förändrade öppettider, exempelvis kvälls- och helgöppet?? Finns det något samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsättning och vilka öppettider de föredrar?? Vilka förslag på förändrade öppettider kan jag komma med på basis av ovanstående frågor?Resultatet av den enkätundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare är nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förändringar skulle kunna förbättra dem. Många anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kväll i veckan, samt att det bör öppna tidigare på förmiddagen.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut på tre förskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den väg som jag inriktat mig på är pedagoger på förskolor som är verksamma som läsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de påverkar urvalet av böcker som finns för barnen på förskolan. Genom att undersöka vägen som litteraturen tar innan den hamnar på förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Varför ökar antalet besök på folkbiblioteken medan antalet lån minskar? Syftet med den här undersökningen är att studera vad besökarna gör på Luleå folkbiblioteks huvudbibliotek och hur de betraktar sitt bibliotek. Frågeställningarna är: ? Vad gör besökarna på biblioteket förutom att låna böcker, tidningar och AV-medier? ? Hur betraktar besökarna på Luleå folkbibliotek sitt bibliotek? ? Vilka är det som besöker biblioteket? ? Hur är miljön på biblioteket och vilken inverkan har den på biblioteksbesökarna? ? Är biblioteket också en plats som lockar till sig andra besökare än de som söker det som förknippas med biblioteksverksamhet? För att kunna besvara frågeställningarna har en observationsundersökning och en enkätundersökning gjorts. I analysen har några begrepp från Bourdieu använts.

The aim of this thesis is to explore the relationship between the surrounding world and the library with respect to the library?s need to provide a Library 2.0 web site. We also explore the relationship between the physical and the virtual library. Our research objects are the public libraries of Stockholm and the Umeå region, that maintain the web sites Biblioteket.se and minabibliotek.se respectively. By applying Dorte Skot-Hansen's theory of rationales we found that the Stockholm public library is acting in accordance with the experience rationale, whereas the libraries of Umeå are influenced by the instrumental rationale.

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förändras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete ändra hur barn och ungdomar ser på biblioteket, så att de känner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens läslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmärksammat att många barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år.

Sävar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gå tillväga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid Sävar bibliotek. Vi undersökte även relevant litteratur för att hitta hur själva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det är viktigt att information om förändringarna kommer ut till besökarna. Det är också viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, så det är viktigt att arrangera det så att det uppmuntrar till social interaktion..

Studiens syfte är att undersöka om eleverna, genom arbetssättet Läsglädje, har utvecklat sin läsförståelse, läsglädje och kunskap om hur man använder biblioteket. Genom intervjuer med ett antal lärare och en bibliotekarie, samt genom iakttagelser, har vi fått svar på studiens frågor. Resultatet visar att eleverna har utvecklats med arbetssättet Läsglädje. Bland annat har boksamtalen lett till att de förbättrat sin läsförståelse, läsning av ett varierat utbud av skönlitteratur har ökat elevernas läsglädje och arbetet i biblioteket har utvecklat deras bibliotekskunskap. Vidare visar resultatet hur elevernas kunskaper, inom de nämnda områdena, kommit till uttryck i följande årskurser..